Kanske har du, käre läsare, i unga år någon gång luffat eller vandrat med kompisar, kanske också ensamt, t.o.m. på fjället – i så fall säkert med tält, Trangia-kök och några andra bekvämligheter.
Men har du någonsin varit ute i naturen, själv, fastande, tillbringat ett dygn på samma ställe, utan bok eller annan förströelse, sovit ute med bara liggunderlägg, presenning och sovsäck som utrustning ??
Då har du en idé om själva kärnan i ett ”Walk Away”-program för ungdomar, 16 år eller lite äldre.
Det är nämligen vad det handlar om: en helg i naturen som en form av övergångsritual (a ”rite of passage”, som det heter i den engelskspråkiga världen), där ett 24-timmars-solo (från lördag morgon till söndag morgon) utgör kärnan i ritualen.
Vad är det som är speciellt med en sådan upplevelse ?
En kille, Ben, iakttog vädret och hur det påverkade honom. Han skrev så här i sin dagbok:
Jag sitter här under min presenning och skriver, medan regnet håller på att prassla och omkring mig är vimlet och livet i skogen. Luften är kylig, mina lemmar är stela av kylan. Jag sitter på huk för att stanna varm och skriver med en fingerlös handske. För första gången sedan lång tid tillbaka blir jag varse vad jag är: en människa, ett djur, en levande organism. Jag har stannat upp och tittat närmare på mig själv och mina sysslor.
Jag existerar, jag utför livsfunktioner: min kropp släpper jämnt ut tankar, kritik, ilska och kärlek.
Jag är inte bara Ben som uppfyller en viss roll eller finns av ett visst skäl – jag är en organism som kämpar, nyskapar och älskar för att överleva och njuta livet!
Under en solo-vistelse tillbringar man många timmar med att tänka. Bortsett från landskapet finns det inte mycket man kan fundera över – utom sig själv.
Detta är ett tillfälle där man ställer frågor såsom: vem är jag? vem vill jag bli? Genom tankarna och dagbokskrivandet återvänder många ungdomar till en djupare förståelse av sig själv.
Det finns ingen och inget som kan distrahera en, den enda samtalspartnern man har är man själv – och så naturens spegel!
Tanken på att vara ensam flera timmar i skogen kan väcka ett flertal rädslor, som efter en solo-vistelse visar sig vara helt meningslösa. Ensamheten är för de flesta ungdomar nog den största rädslan: kanske för att de definierar sig mest genom andra. Solo-erfarenheter erbjuder en chans att finna ut, vem man är, oberoende av andras definitioner.
En tjej, Allison, tänker så här:
Vad skulle hända om jag försökte att leva mitt liv precis som jag gör nu? Just nu gör jag precis i varje ögonblick vad jag vill: ibland sitter jag bara och ”är”, ibland sjunger jag och ibland skriver jag i min dagbok, reser mig och dansar lite och ibland äter och dricker jag. På samma gång slår det mig hur lite tid jag annars har för att göra vad jag känner för: den mesta tiden är jag sysselsatt med aktiviteter som andra kräver av mig, och jag intalar mig att det är precis det jag vill göra. Kanske är det så. Jag undrar om det vore möjligt att leva i ögonblicket precis som jag gör nu. Är jag lycklig då?
Hur är upplägget ?
Fredagen används för att var och en i gruppen letar upp sin egen plats, för att prata säkerhet, praktiska tipps och attityden under solo-tiden och för att ge ungdomarna en chans att sätta ord på sina känslor och förväntningar. En bra lösning är om hela gruppen sover sista natten tillsammans i en stor tipi.
Från lördag soluppgång fram till söndag tidig morgon är alla ute på sina respektive solo-platser.
Efter en enkel välkomstceremoni och städning av den gemensamma lägerplatsen väntar redan en god frukost på ungdomarna, förberedd av föräldrarna som har slutit upp nu.
Den viktigaste delen är en längre runda där var och en av deltagarna berättar om sina upplevelser och iakttagelser, där de får höra en spegling av WalkAway-guiderna och tar emot uppskattning och uppmuntran av såväl läraren och sina egna föräldrar.
Denna del liknar en god trädgårdsmästares uppgift: ungdomarna har själva planterat sina framtida frön genom solo-vistelsen i naturen, guiden ger gödsel och läraren och föräldrar häller vatten på de nya frön…
Intresserad ??
Ett Walk Away -program ägnar sig för högstadie- eller gymnasialelever några veckor inför skolavslutningen, tänkbar är också t.ex. folkhögskolabsolventer.
Frank Robra från NATURRUM TANUM är bl.a. naturpedagog med olika terapeutiska tilläggsutbildningar. Frank har sedan några år tillbaka ledsagat vuxna inom ett liknande, fast utökat naturreträtt-program; dessutom har Frank gjort praktik på ett barnläger med solo-vistelser i Rocky Mountains i Kanada och på en WalkAway-helg med en grupp Montessori-elever i Tyskland. Tillsammans med en co-ledare ställer Frank upp som guider för WalkAway –helger.
En WalkAway måste grunda på ett frivilligt deltagande. För kostnader i samband med genomförandet borde ungdomarnas föräldrar stå.
Kontakta NATURRUM TANUM gärna för närmare information !